Prova Fäktning i Stockholm

Äntligen skulle jag få testa upplevelsen Prova Fäktning i Stockholm!  Vem har väl inte drömt om att få agera som hjältarna i pojkböckerna och äventyrsfilmerna? Att med en värja i högsta hugg få kämpa ner den elaka skurken. Nå nu går det ju inte riktigt till så när man utövar sporten fäktning, men det blev ändå en spännande och inte minst fysiskt ganska krävande eftermiddag.

Fäktning är en gammal ärorik sport med lång historik i vårt land och vi har haft många framgångsrika fäktare som tagit ädla medaljer i både OS och VM. Idag finns det cirka 4 000 aktiva utövare och det är absolut ingen gubb eller tantsport. Vilket jag upptäckte jag då jag en lördags eftermiddag klev in i lokalerna där jag skulle få prova på upplevelsen fäktning. Där fanns ett 20-tal ungdomar i åldrarna 8 till 15 år som under sakkunnig ledning var i full fart med sin lördagsträning. Verkligen kul att se med vilken energi och entusiasm som de attackerade varandra på banorna.

Vi var en liten grupp på bara tre personer som under sakkunnig ledning av instruktören Sophie fick en lektion i sportens bakgrund och de olika vapen som används. Det är tre vapnen som är aktuella:
Värja  - används för stötar mot motståndarens hela kropp.
Sabel  - används för hugg mot motståndaren som bär en metallväst för att träffarna ska registreras. 
Florett - används för stötar men ger poäng bara vid träff mot bålen.

Och idag skulle vi fäktas med Värja.  

Innan de praktiska övningarna fick vi börja med ett kortare uppvärmingspass. Eftersom man vid fäktning anstränger muskler och leder som vi normalt inte använder, var det viktigt med såväl uppvärmning som stretching.

Efter att vi fått på oss våra skyddsvästar och masker, gick Sophie igenom några grunder. I fäktning används det franska språket för att namnge olika positioner och händelser. Först gick vi igenom grundpositionen – En Garde – vilket innebär att du står med höger fot riktad rakt fram och bakom den vänster fot i 90 graders vinkel. Med lätt böjda ben och höger överarm mot kroppen riktas sedan vapnet mot din motståndare. Vänsterhanden håller du bakom dig och den har stor betydelse för att hjälpa dig att hålla balansen. Att ha kroppen i balans är mycket viktigt för att du snabbt ska kunna attackera eller gå tillbaks. Det här gäller förstås om du är högerhänt. Nästa moment var Marché som är attack framåt. Rompé är namnet på rörelsen då du backar undan från din motståndare. Vi fick sedan individuellt träna med vår instruktör på hur du effektivast undanröjer motståndarens attack och istället själv sätter in din stöt.

Nu var det dags för tävling!
Våra värjor anslöts med en sladd till en tavla där varje individuell träff registrerades. På med maskerna och En Garde! Banorna som man fäktas på kallas pister och är 14 meter långa och cirka två meter breda. Du får röra dig framåt och bakåt på pisten, men går du utanför på sidan får du ta ett kliv bakåt innan matchen fortsätter. Backar du så att du kommer utanför har du förlorat poängen. I vår tävling gällde det att komma först till fem träffar.  Det gick ganska bra tycker jag, även om jag i stridens hetta totalt glömde bort vad Sophie försökt lära oss i början av lektionen. Jag förlorade finalen men tycker ändå att det var en kul och intensiv kamp. Betydligt mer fysiskt krävande än man tror då man ser fäktning på TV.

Sammanfattningsvis så var jag väldigt nöjd med dagens upplevelse och har fått en helt annan inblick och förståelse för sporten fäktning. Även om upplevelsen bara pågick i en och en halv timme så var den väldigt givande. Jag kan verkligen rekommendera upplevelsen och den kan vara ett bra inslag i en svensexa eller en kick off. Men jag vill också nämna att för den som mer seriöst vill satsa på sporten erbjuds prova på tillfällen några gånger om året. Fäktning är inte heller en speciellt dyrbar sport. För 5000 kronor får du en komplett utrustning med kläder, väst, mask och värja. Och jag kan intyga – fäktning är verkligen ingen snobbsport!

// Pelle